Här finns en brudsten, ett ståtligt torn och ett mycket viktigt hörn.
100 kyrkornas ö-app
Det har funnits pirater på bygden och skepp har seglat förbi kyrkan där det idag är gräs.
Men det ovanliga och riktigt unika i Lojsta kyrka, och hela Norden för den delen, är att alla fönsterrutor utom en är original från 1200-talet
Det var ett riktigt bajsväder igår. Det spöregnade större delen av dagen. Rätt så trist faktiskt.
Men jag fick äntligen arslet ur och tömde de 2 sista kartongerna i alla fall. 🙂 Nu ska jag bara få upp lite tavlor och vägglampor och sånt.
Igår, när jag gick till ICA i spöregnet, så kom en känsla av hemma över mig. Jag tror det sjönk in ( i alla fall lite ) att jag faktiskt bor här nu! Det är mitt HEM! Även om den känslan bara varade för nån kort stund, för det känns fortfarande inte helt verkligt, så var det skönt att den känslan kom!
Jag kanske faktiskt kommer att kunna slå mig till ro här!
Men det känns så ovant att se utsikten från mina fönster, att jag bor i ett hus där det är jag och en till som bor. Att det inte är massa oljud hela tiden, inga polisbilar som kör med sirenerna på. Att gården inte är en förlängning av E4an där det körs med bilar konstant.
Att det inte inte är massa människor som springer i porten, eller utanför fönstret hela tiden.
Jag stod och vejpade i balkongdörren och tittade ut på min uteplats och fick en liten, kort lyckokänsla.
Man kan säga att det också är Äntligen.
Det ger mig hopp om framtiden!
Efter det fina vädret igår så känns det lite trist att det ska vara skitväder idag. Regn och grått.
Visst, det hjälper till så växtligheter och vilda djur får vatten, men det känns ändå trist.
Igår var det så varmt så fåglarna flämtade så jag ställde ut en skål med vatten till dem. De tog en liten stund, men sen var de där och drack. Det kändes fint. Att jag kunde hjälpa lite i alla fall! 🙂
Jag skulle visserligen vilja ställa ut lite mat till igelkottarna också, men då finns det risk för att det är katterna som äter upp det istället, och jag vill inte ha katterna här, jag vill ha kottarna!
Jag funderar på vad jag ska hitta på att göra idag. Vädret ska som sagt vara bajs, det är ingen mening med att ta några promenader, om jag inte vill bli blöt.
Jag kanske ska ta och besöka någon mer kyrka?
Eller så kanske jag ska se till att få upp de sista 2 kartongerna så det är klart sen…
Jag har gett mig själv ett mål att besöka alla kyrkor som finns på ön. Det är några stycken. Gotland kallas tydligen för ”De 100 kyrkornas ö”, så jag har några att gå igenom. Många har jag ju egentligen redan sett, men det är ok, jag ser dem gärna igen.
Det känns ju inte mer än rätt och riktigt att börja med kyrkan som finns i min hemsocken.
Möt Sankta Brigida med sina spännande kvalitéer, kolla klädmodet från 1400-talet och se det milda, vackra triumfkrucifixet som skapades för över 800 år sedan. Avsluta din pilgrimsvandring i stillhet här i kyrkan eller fördjupa dig i runraden bakom predikstolen.
100 kyrkornas ö-app
Kyrka 1 avklarad! 99 stycken kvar 🙂
Jag började med sovrummet igår, men så helt plötsligt rann energin ur mig, och jag pallade bara inte.
Jag tänkte för mig själv att det finns flera dagar att göra det på. Kartongerna kommer liksom inte springa iväg från mig!
Jag tror faktiskt att de kommer få stå idag också. Jag behöver en paus helt enkelt. Samtidigt som jag vet att när jag packat upp de sista 2 kartongerna så är jag ju färdig sen. Jag behöver inte bry mig mer på ett tag!
Men den där jäkla stresskänslan jag har börjar göra mig irriterad! Nu har jag börjat fundera på om jag inte ska flytta till Visby i alla fall! Då är jag ju närmare alla nödvändiga butiker och inte behöver fundera så mycket på bensinkostnader och sånt.
Och jag kommer helt klart närmare båten till Stockholm också! (Jag ville skriva hem till Stockholm, men det är ju inte hem längre… )
Men så kommer verkligheten ikapp mig; hur skulle jag kunna flytta? Helt själv? Jag kan fortfarande inte bära soffan själv! 🙁 Och jag är inte ens klar här som det är!
JEEEZZ, vad ÄR det för FEL på mig??? VARFÖR kan jag inte bara slå mig till ro??? Jag ville ju bort från Stockholm! Och jag ville ju till Gotland! Jag blir GALEN på mig själv!
Jag sprang in i grannen igår och passade på att fråga henne om jag hörs, och jo då. Hon hör att jag lyssnar på musik… Vilket jag gör varje dag, bara för att jag inte klarar av tystheten just nu. Jag har ganska hög volym på, bara för att få upp lite energi så jag orkar ta tag i det som måste göras, men det är trist att hon hör vilken låt jag lyssnar på också… Det är inte så att jag spelar på sjukt hög volym, mer normal städvolym…
Men hon sa också att hon inte störs av det, så länge det är tyst efter 22, och jag är ju av samma åsikt så det är ju bra.
Men det är jobbigt att det är så pass lyhört… Jag hör ju henne när hon går över golvet där uppe…
Oh well, vad vore väl en bal på slottet?
Jag blev klar med uppackningen av alla kartonger i vardagsrummet igår. Och fick undan allt löst som låg överallt.
Jag fick även upp lite tavlor i hallen också.
Det börjar kännas lite mer som ett hem nu faktiskt, och det är väldigt skönt! Då kanske ångesten släpper lite!
Idag ska jag ta tag i sovrummet och när jag är klar med det så är jag färdig med all uppackning! Då är det bara finputsningen kvar. Tavlor och sånt.
Men det är klart; jag har ju en hel del kartonger kvar hos Robin också… Jag vette fasen hur jag ska få plats med det egentligen… Men det löser sig väl!
På tal om ångesten…
Igår var jag på vårdcentralen och träffade en läkare. Jag bokade tiden för örat som jag hade lock i, och inte hörde nåt i, men det hade släppt. I alla fall det värsta.
Men läkaren tog en titt och sa att jag hade börjat bli röd igen, så jag misstänker att det är på väg att bli en inflammation igen!
Jag förstår inte varför!! Men det är tur att jag hade kvar av oljan som jag fick förra gången.
Men angående ångesten så tog jag upp det med läkaren, och han frågade vad jag tror att det beror på.
Ja, det kan ju bero på att jag har lämnat allt bakom mig, familj, vänner och barn och allt annat som är familjärt och flyttat till nånting helt okänt.
Sen har jag ju börjat med en ny medicin som jag misstänker kan ge bieffekter av depression.
För att inte tala om att jag är både fysiskt och mentalt utbränd av allt som hänt den senaste tiden…
Han höll med om att det kanske varit lite mycket för mig, så han skulle skicka en remiss till någon jag kan prata med. Jag tror att jag behöver det.
Jag grejar inte att styra upp mitt mående själv, jag behöver hjälp med det.
Angående campingfunderingarna jag hade igår så blev det inte av.
Det började åska och blixtra igår kväll, precis som väderappen sagt att det skulle göra, så jag stannade hemma och tittade på tv istället.
Får se när jag kommer komma till skott med den saken.
Det ska tydligen bli rätt så varmt idag. Jag funderade på om jag skulle ta mig till Ekstakusten ikväll och övernatta. För att faktiskt göra det som jag drömt lite om att kunna göra. Bara ta bilen och åka dit och övernatta.
Men tyvärr så verkar det som om det ska regna ikväll! Är inte DET typiskt! Då faller ju hela planen med att åka dit och titta på den magiska solnedgången liksom…
Men jag kan ju chansa och åka dit i alla fall, kanske så blir det inget regn förens efter solen har gått ner. Och att lyssna på regnet mot biltaket är inte heller helt fel. Jag kan tänka mig att lyssna på det i tältet också, men det finns en viss risk för åska också, och då vill jag INTE ligga i tält!
Jag får se hur jag gör, jag har inte helt bestämt mig än!
Jag får väl hålla koll på hur molnen kommer ikväll… Är det mulet tidigt så är det kanske inte så stor idé.
Det ser ut som om det hade varit en bra kväll för att titta på solnedgången vid Ekstakusten idag…
Vilka strategier använder du för att öka välbefinnande i ditt dagliga liv?
Det är en bra fråga. Den är ganska viktig för mig just nu när mitt psykiska mående pendlar upp och ner som en jo-jo.
Det jag gör är att lyssna på upplyftande musik, prata med vänner på FaceTime så mycket som jag kan. Då känns inte avståndet så stort. Och jag försöker tänka att det bara är tillfälligt, för om jag tänker att det är för resten av mitt liv, då får jag superångest! Men sen är det inget som säger att jag kommer trivas som fisken i vattnet och inte kan tänka mig att flytta tillbaka till Stockholm för nånting i världen. Men där är jag helt klart inte nu!
Dessutom så plockar och fixar jag för fullt här hemma. I lagom takt, jag måste ju tänka på energin också. Och så sitter jag i solen på min uteplats, när jag nu orkar sitta upp, det vill säga.
Jag försöker också åka på utflykter för att njuta av den vackra naturen här på öjn.
Ja, det är väl i princip det jag gör för att försöka öka välbefinnandet i mitt liv just nu!
Det bästa med min lägenhet är utan tvekan uteplatsen! Det är ju nåt jag drömt om i många år att få ha en! Och den är fin. Det är gräs (som jag måste trimma) och buskar runt om (som jag också måste trimma) så det är skyddat från insyn.
Och utanför min uteplats så är det ännu fler buskar. För runt min uteplats är det inga som går! Det går liksom inte att komma nån stans där. Inte mer än runt huset! Det är superskönt! 🙂
Det ser större ut på bilden än vad det faktiskt är, men jag är nöjd med storleken på den. Den är lagom liksom.
Och om jag skulle behöva mer utrymme vid nåt tillfälle så har jag ju hela utrymmet utanför!
Jag har några planer och drömmar för uteplatsen, men det kommer ta en stund att förverkliga de drömmarna.
Jag vill ha en bubbelpool, men de är inte helt gratis. Men jag vill ha en!
Jag vill kunna sätta mig i poolen på vintern och titta upp på stjärnorna.
Och så vill jag ha en hängmatta! Jag vill kunna ligga där och läsa eller bara att slappa och njuta av sommaren.
Och så vill jag ha en schysst soffgrupp där. Jag har ett par stolar och ett runt litet bord just nu, men jag vill kunna sitta där och äta middag och få plats!
Jag mår faktiskt bättre igen. Nu känner jag mig mer tillfreds med situationen och kan nog hantera den bättre.
Jag har ju trots allt uppfyllt en livsdröm! Och det är STORT!!
Men visst är det jobbigt att jag lämnat alla mina vänner och min familj bakom mig.
Tills jag kommer ihåg att jag inte träffade dem så ofta ens när jag bodde i Stockholm!
Och jag ska försöka att åka till fastlandet i alla fall en gång i kvartalet!